Hanniball ville gärna ligga på Nikitas plats.

Hanniball kom till oss i september 1986, då bodde vi i Norrköping. Ricky var och hämtade honom i Navestad. Angela skulle fylla 20 år och han var en present som skulle transporteras till Bredäng i Stockholm. Vi hade även en tax som hette Rosetta på den tiden. Setta som hon alltid fick heta skulle också följa med till storstan och gratulera lillmatte. Det blev en resa som går till historien, katten var överallt i bilen och Setta ylade i 16 mil.
På hösten 1992 flyttade Hanniball hem till mig. Jag hade då flyttat till Bromma och hade en schäfer Nikita. Men en hund var ju inget tyckte Hanniball, han hade levt på kennel med massor av prickiga hundar i flera år så Nikita och Hanniball blev snart bästa kompisar. Han fick under hela sitt kattliv umgås med hundar och verkade trivas bra med det. Den sista hund han gav en smäll på nosen var Dixi min före detta sambos schäfer.
Även om han med åren blev tämligen fet och lite tjurskallig var det en jättehärlig katt, som man aldrig glömmer.